flyfolife

Det är inte många som kan förstå, det finns ju inget sätt att förklara det, det måste upplevas. Klumpen i halsen måste finnas där, ständig oro hör också till i paketet. Paranoja och rädsla är en plus på kanten, vara stressad är bara vardagssaker, hjärtat slår flera gånger extra än på andra som inte har det, rösten skakar. ditt inre skakar. När jag ska beskriva hur det känns som brukar jag säga att det känns som att min själ försöker komma ut ur min kropp. som att den springer omkring i kroppen och kommer på att den kan komma ut genom munnen. det förklarar klumpen i halsen, och när den cirkulerar hjärtat för att få den att sluta fungera: det förklarar hjärtklappningarna. De säger att det heter panikångest, de säger att det inte är något fel på mig. om jag tar medicinen. De säger att jag behöver någon att prata med. Så vem ska man prata med?
En psykolog? Ska jag berätta för dig hur många jag har haft genom åren? Hur många som suttit och nickat och gett mig blåa broschyrer där rubriken lyder " Vad är panikångest?"
Det har läkarna upptäckt, man kan ha det. det finns ett namn för det du har, det är "normalt." Hört allt det här snackat så många gånger att jag har lärt mig det utantill även om jag aldrig velat lära mig det. Jag önskar jag inte hade lärt mig det. De försöker berätta för mig hur panikångest är, hur den går till. som om jag inte visste, som om jag inte förträngde mina skrik om nätterna, som om jag inte dränker mig själv i kudden, som om jag inte är rädd att dö, som om jag inte har svårt att svälja andas och leva. Som om jag aldrig känt. Det finns en anledning till att jag sitter här mittemot dig psykologen och det är inte för att jag trivs i ditt sällskap

att jag mår som ja mår känner som jag gör kan inte bero på "rätt känslor som går fel"
har glömt hur det är man sover - år sen jag ens drömde och du påstår att det är rätt känslor?

Det krävs en psykopat för att förstå en annan...